Igår såg jag på ”Flyktingar, åk hem!”, en serie SVT sänder där sex stycken personer i Australien med främlingsfientliga åsikter får prova livet som flykting. Förhoppningsvis kommer de ändra sina tvärsäkra åsikter när de fått befinna sig i krigszoner och möta personer som berättar som tragiska livsöden. Programmet kritiseras för att exploatera flyktingssituationen för kommersiella syften. Hittills tycker jag serien snarare gör en bra insats genom att inte bara deltagarna utan även tittarna får en insyn i livsvillkoren för de människor som tvingats lämna sina hemländer. Får se om jag ändrar mig under programmets gång.
Anyway, det var inte i första hand själva serien jag tänkte på nu utan en mening som en deltagare sa när hon och de andra skulle skiljas från en samling flyktingar i Malaysia. Hon är öppet rasistisk men började ändå tycka om de människorna de bott med en tid. En av de små flickorna började gråta vid avskedet och då sa hon till de andra att de skulle säga till flickan: ”Tell her she’s too pretty to cry”. Vad menade hon?
Att de yttrades av någon slags omtanke och omsorg är jag övertygad om. Men jag stör mig på genusaspekten i det hela. Menade hon att gråtande får flickans ansikte att se mindre sött ut och därför borde hon sluta för det passar inte söta flickor att vara ”fula” en stund? Skulle komplimangen om att hon är söt förväntas göra henne så pass glad att hon slutade gråta? ”Bry dig inte om dina känslor, visst är det trist med avsked, men du ser ju söt ut och det är det allra viktigaste i hela världen för en flicka!”
Vad tror ni?
Senaste kommentarerna