Ni vet sån där hatkärlek. Personer, företeelser eller saker man stör sig på till döddagar, men ändå INTE KAN LÅTA BLI att titta, läsa och bry sig om.
Så kan det ofta vara med könsroller för mig. Ett typiskt exempel på det är när jag snubblade in på Carolas nya mammablogg. Började läsa den eftersom jag gillar kändisar och dessutom tycker det verkar himla spännande att läsa om hur det går när hon nu är nere i Sydafrika för att hämta sin adoptivdotter. Jag är glad över hennes mammalycka och över att hennes väntan på ett barn till är slut. Men: vissa bilder provocerar mitt genushjärta å det grövsta.
I det här inlägget finns en bild högst upp till höger som förmodligen ska illustrera hur hon sitter och väntar på sitt barn. Runtomkring sig har hon en massa saker som ska vara avsedda för dottern. En rosamönstrad resväska. En rosa ballong. En docka. Med rosa klänning. Förstås.
Och sedan – små lackskor i dammodell. Provande av mamma Carola högklackade skor. En rosa kamera. Fullt med kommentarer från läsarna som lovsjunger det gulliga och prinsessiga och hur roligt det blir för Carola att få göra ”tjejiga saker” med dottern. Foton på en rosa klänning. En rosa vagn. Ännu mer rosa kläder. Ja, ni fattar.
Vad är nästa steg – kanske raka bort treårsfjunen på benen måhända?
Jag tycker rosa är en fin färg och klänningar kan absolut vara roligt. Det som jag reagerar mot är den kopplingen mellan färger/typ av saker och kön som görs. (Något som gör att barn blir behandlade på olika sätt beroende på om de är flickor eller pojkar och därmed får olika möjligheter/begränsningar i livet.) För jag skulle kunna satsa ganska mycket pengar på att Carola inte flugit ner till Sydafrika med en armada av rosa gulliga saker för att möta en pojke.
2 kommentarer
Mariel säger:
18 april, 2012 vid 08:16 (UTC 2)
Varför provocerar det ditt genushjärta? Jag har också ett genushjärta… för mig är det en självklarhet att alla barn borde få tillgång till tex. alla färger. Men i mitt genushjärta så ingår också den här Valfriheten. Att dem som ska VILJA klä sig (och sina barn) könsstereotypt ska också kunna göra det utan att dömas.
Saker som har Stört mig och irriterat mig har mer handlat om att de konservativa ofta inte låter OSS ANDRA inte klä oss hur vi vill (tex. rosa på pojke) för att de har sina åsikter.
Något som driver mig är just den här viljan i att folk ska bli friare, inte mer begränsade. Det är väl inget fel med att Carola klär sin dotter så? Det är bara en färg. Det som däremot skulle bli tråkigt är om hon inte kan acceptera hur dottern sedan eventuellt tackar nej till det. Men jag är säker på att Carola är lyhörd (eller kanske inte… jag vet inte.)
Så ja, i så fall tyckte jag kommentarerna stack mer i ögonen…
visselpaj säger:
18 april, 2012 vid 08:48 (UTC 2)
Självklart får Carola klä sin dotter hur hon vill. Det som stör mig med könsroller för barn är att det som upplevs som valfrihet för föräldern kan bli begränsande för barnet om hen placeras in i ett visst fack pga bara könstillhörighet. Och just den här grejen med att barn inte har utvecklat sitt kritiska tänkande och så gärna vill passa in och reagerar på alla subtila signaler om vad föräldern tycker är extra önskvärt, gör att jag tycker det är extra viktigt att försöka ge barn tillgång till fler möjligheter att vara på.
Sedan så tror jag barn som vuxit upp med tydligt könskodade prylar och färger mycket väl kan bli dem som på förskolan/skolan säger åt pojkar med rosa klänningar eller flickor i batmankläder att ”Det där kan du inte ha på dig! Det är ju en tjejfärg/killfigur!”